Bygd från stenåldern

De första invånarna i Krokshultsbygden levde redan på stenåldern. Men det var inte förrän tidig medeltid, efter 1100-talet, som marken började röjas. I dag är Krokshultsbygden unik i många avseenden. Det traditionella sättet att bruka marken lever ännu kvar. Med sitt rika och varierande kulturlandskap klassas bygden i dag som riksintresse.

Foto: Ingemar Karlsson

Odlingslandskapet

Nybyggarna som kom till Kroxhult möttes av mager barrskog med blåbär och lingon. Några områden var mer näringsrika mer örter och gräsarter. I sänkorna fanns mossar och kärr. Först användes markerna till bete, sedan tillkom slåttermarker och sist bröts åkrar upp. Redan på 1300-talet var de bästa odlingsmarkerna uppodlade och ungefär då organiserades byplatsen. Marken ordnades dels i inägor, som var åkrar och ängar närmast byn, och dels i utägor, som var betesmarker och skogsområden.

Bynamn i skrift från tidigt 1400-tal

Krokshult har antingen med det gamla mansnamnet Krok att göra eller med böjda ägofigurer eller terrängavsnitt. -hult är det samma som liten skog eller skogsdunge. Byns namn omnämns första gången i ett brev från 1422, där Gunnolf i Kroxehulte står bland de så kallade fastemännen.